Söndagsklassikern: Butch Cassidy and the Sundance Kid (1969)

Westerngenren är, tillsammans med krigsfilmsgenren, mina värsta filmgenre. Jag ser verkligen inget med cowboys och pickadoller om jag kan undvika det. Men vilda västern och hela country-grejen har ju fått ett sånt uppsving, Yellowstone och alla uppföljare, nyheten med remake:en av Lilla huset på prärien…  Jag måste helt enkelt släppa mina fördomar och spana in några westernklassiker! Så vi började med Butch Cassidy and the Sundance kid (1969). 

 

 

Den här är känd bland annat för att vara förebilden för ”buddy”-filmer och för att man använde kontemporär musik i epokfilm (Burt Bacharach skrev tex Raindrops keep falling on my head till just den här filmen.)

 

Filmen är inspirerad av verkliga händelser.  Butch Cassidy och hans kumpan, Sundance Kid, jagas efter en rad rånöverfall, av ett stort uppbåd män. Tillsammans med Etta Place, Sundance’s älskarinna, beger de sig till Bolivia där de fortsätter att råna banker tills det går åt helskotta.

 

Butch Cassidy and the Sundance kid vann hela fyra Oscars: bästa originalmanus, bästa foto, bästa originalmusik och bästa sång. Internet sa att filmen hade snappy och rolig dialog, och Paul Newman (skulle fyllt hundra år häromdagen om han levt) och Robert Redford är snygga och fantastiska filmstjärnor. Jag måste väl gilla den ändå?!

Svar: nej. Första tredjedelen av filmen var rätt kul. Resten var faktiskt urtråkig där min främsta känsla var ”stackars hästar”. Största behållningen var den här charmiga och kända cykelscenen med Paul Newman och Katharine Ross: 

 

 

Så var det snygga montage med arkivbilder. Ja det var min korta recension. Jag letar vidare efter en western som jag gillar på riktigt!

Manus: William Goldman
Regi: George Roy Hill

 

Butch Cassidy and the Sundance kid går att streama och hyra.

Lämna en kommentar