Har ni hämtat er efter Aidans bilrunk från förra veckan? Då kör vi! Klassisk öppning: Carrie i snygg klänning dansar över Manhattans gator i höga klackar. Går in på en bar där hon är märkligt bortkommen som om hon aldrig gått ut förr, och där väntar en ung tjej klädd i ”så ser väl unga människor ut nuförtiden”-kläder, opassande kort avklippt t-shirt etc. Vem är det? Ah, den komplett ointressanta smyckesdesignern som Carrie identifierade sig så mycket med att hon GAV BORT sin bedårande West Village-lägenhet till henne.
Carrie börjar berätta om sitt Gramercy Park-hus omg byggt 1840, det är ju typ ingenting för oss svenskar, men ok, chockas ni historielösa amerikaner. Någon som inte chockas eller ens låtsas bry sig om detta snack är smyckestjejen som gör den sämsta radioövergången någonsin: när Carrie fantiserar om de tjusiga damer som bodde i hennes hus avbryter smyckestjejen med ”ja de gick omkring med sina små väskor… som inte hade rymt en mobiltelefon så de slapp noja över mess, folk som inte hör av sig…! (Sålunda presenteras avsnittets tema: kommunikation på telefon.)
Kort sagt, ”ja ja Carrie, över till MIG” tycker smyckestjejen, som därefter råkar kasta iväg sin telefon över hela baren så där som man gör. Istället för att vara en normal person som hoppar upp och hämtar den, så sitter tjejen kvar och snickesnackar tills en lång man dyker upp med telefonen, bländad av den kvinnliga fägringen, och erbjuder sig att köpa drinkar till damerna (som precis fått in sina egna), i ett långt replikutbyte där man tänker KLIPP!
Men ekorren väcker upp något slags råttnäste och det bara strömmar ut en råttarmé i hennes lilla idyll!
KLIPP säger även vi till Carrie som härnäst sitter i sin verkligt underbara trädgård och skriver (författardrömmen!). Tyvärr inte ordvitsiga krönikor om förhållanden, utan hon får feeling för något slags vag kostymroman?! Hon vinkar vänligt åt en ekorre (OBS hon hatar ju ekorrar, det vet alla vi som minns hennes äventyr i Aidans sommarstuga i Suffern) men ekorren väcker upp något slags råttnäste och det bara strömmar ut en råttarmé i hennes lilla idyll!
IIhhh! Detta får Carrie att skicka ett jättelångt voice-to-text-meddelande till Aidan som hon ju har urkasst långdistansförhållande med. Det meddelandet första av många i det här avsnittet, för er som har kinken höra Sarah Jessica Parker upprepa orden ”exclamation point!” kommer få ert lystmäte.
Charlottes story i det här avsnittet innehåller en helt orimlig stalkning av en komma-in-på-rätt-college-expert (Kristen Schaal!), men också lite roligt att hon måste använda sin unga assistent för cyber stalking och ”instagram hacking”. Denna hacking består helt enkelt av att friendrequesta helt vanligt på instagram, men med Charlottes fejs utbytt mot en vinflaska. Wow Lisbet Salander. (Ursäkta urgammal hackerreferens, enda jag kan.)
Miranda träffar den coola brittiska lesbiska BBC-kvinnan från förra säsongen på sitt kontor, och Miranda berättar direkt för denna kvinna hon inte känner så bra om oskuldsnunnan. Men! Miranda har också andra intressen. På en restaurang som jag skulle vilja gå till jobbar en guacamoletjej som kommer till bordet med en hel guacavagn på hjul. Hon lägger sig gränslöst och pratigt i gästernas samtal om fiktiva realityserien Bi Bingo, men Miranda uppskattar att hon stör i vännernas privata konversation och bjuder till slut ut henne. Hon får till svar ”jag är straight, gift och har två barn.” Stammande ursäktar sig Miranda med att hon antog att det brinnande intresset för Bi Bingo tydde på att hon var, ja, bi. Svar: ”Jag kollar på Walking Dead med, det gör mig inte till en zombie.” Ursäkta guacatjej, både elak och inte så rolig burn?!
Seema har också en rolig SATC-värdig tråd. Hon pratar om hate-dating och i ett montage ser vi hur hon avfärdar en rad loser-män. Hennes förmögne chef tussar ihop henne med en match maker. Seema är skeptisk, ”we indians invented matched marriages, my mom has been working pro bono since I was twelve” men går ändå med på att testa. Hon får också bassning för sina mansavskräckande kläder – metall och djurprint. Pasteller är vägen att gå!
Efter en trist middag med en silver fox som pratar på om sin själv avslöjar Seema vem hon verkligen är. Mannen verkar uppskatta hennes ärlighet! Hurra! Seema skryter om detta för matchmakern som suttit dold på restaurangen som ett creep. Men ack! Silverfoxen hade skyllt på toabesök men i själva verket dragit. Seema kommer på inte alls klyschiga att hon hellre är sig själv och vill bli älskad för den hon är.
Både Mirandas och Seemas stories har sån potential, hade det varit rappare skrivet och klippt, med Carries ironiska och vitsiga voice over och det hade varit riktigt bra! Men nu är det And just like that – segare, konstigare.
Heja på med långdistansen hörni.
Tala om konstigt: utan förvarning dyker Aidan upp och skrämmer Carrie i hennes garderob, utan att berätta detta i förväg, bara anta att hon sitter där och väntar på honom. Han säger att det är ”okej” att hon messar honom – till och med ringer om det är riktigt riktigt viktigt! Vad snällt. Heja på med långdistansen hörni.
Han åker hem. Carrie kommer på att en riktigt riktigt viktig fråga är om de ska köpa ett visst (urfult) bord som representerar de två till ”vårt” hus. Vårt? Vårt, Carrie? Du har köpt det, och du bor där. Aidan svarar med en kort tumme ner-emoji, och Carrie blir, med rätta, sur.
Men livet ser ljusare ut när den hunkiga Adam, landskapsarkitekt/trädgårdsmästare dyker upp för att rädda Carries slaktade av-råttifierade trädgård! De har ett riktigt metaforladdat samtal om ”att våga börja på ny kula” och vi anar att det inte är det sista vi ser av denne snubbe som man kanske skulle döpt till något som inte lät exakt som ”Aidan”.
Veckans plagg: Carrie sköter sig bra, förutom den där kjolen som såg ut som en knycklig höftblöja i denim, se ovan, samt Mirandas grå väst med flätdekoration/megamönstrad blus-combo from hell, se nedan.
Veckans biroll: En outnyttjad Kristen Schaal gör att utmärkelsen går till bedårande Tim Bagley som spelar rektor på Charlottes skola.
Veckans boomer: har kvinnorna precis upptäck emojis? Carries referens om att hon känner sig som dansande kvinnan i röd klänning kändes SO last year (eller fem år sedan.)
Förra veckans recap hittar du här:
And just like that, ep 1 – Aidan-ick, svamphatt och nunneligg
And just like that streamas på Max.
Skärmtid 
Lämna en kommentar