Fiskargubben är tillbaka i blodiga men tonalitetssvajiga I Know What You Did Last Summer

 

”How can the same shit happen to the same guy twice?!?”

 

John McClanes meta-replik i actionpärlan Die Hard 2 passar lika bra i I Know What You Did Last Summer. Nästan 30 år efter originalfilmen händer exakt samma sak igen: ett gäng snygga men rätt olidliga 25-åringar (inklusive en brunstig blondin, en mörkhårig Final Girl, en känslig fattigmans-Adam Brody och en babblig jock med alkoholproblem) är ute på den där smala klippvägen i Southport, North Carolina, och tramsar sig mitt i gatan så att en anonym bilist bil får sladd och kör ihjäl sig. Istället för att vara rättskaffens och ringa 911 får de framtidspanik och bestämmer sig för att mörklägga hela den trista händelsen. De skiljs för vinden men ett år senare träffas de igen i Southport. Alla är traumatiserade och mår jättedåligt, och snart får en av dem den välkända lappen, dock inte med den rätt gulliga comic sans-liknande handstilen från 1997-filmen utan i en mer skräckig font. Och snart dyker fiskargubben upp med blåställ, stövlar och krok och börjar slakta igen. Trots att den alkoholiserade jockens pappa är stans mäktiga borgmästare (spelad av Billy Campbell som ser klart fräsch ut) och har ”scrubbed the internet” från alla referenser till olyckan, som man lätt kan göra år 2025.

 

Så långt nästan en karbonkopia på gamla filmen, inklusive dramatisk helikopteråkning (fast nu är det troligen en drönare) över mörka vatten under förtexterna, dock kryddad med en ”frän” toalettsex-scen för att skapa lite queer-edge. Den sker mellan Final Girl-tjejen och en indiebrud i tuff skinnjacka som visar sig vara true crime-poddare, marginellt mer trovärdig än den lökiga podcast-duon (som jag precis hade förträngt) i David Gordon Greens Halloween.

 

 

Men eftersom Jennifer Kaytin Robinsons film inte är en reboot utan en sequel dyker både Jennifer Love Hewitt och Freddie Prinze Jr upp i sina gamla roller, klart välbehållna fast de är så otroligt gamla (46 resp 49) och det är då filmen lyfter. Prinze Jr har för övrigt en otroligt härligt brummig mörk röst som jag skulle kunna sitta timmavis och ASMR-mysa med. Robinson bjuder på mer gore och bättre kills än originalet och det är bra tempo.

 

Det filmen har problem med är tonalitetskiftena, ena stunden är den självreflekterande och strösslar ut in-jokes, andra ska den vara genuint läskig och man förväntas bry sig om ungdomarnas välbefinnande, sen blir den lite festligt distanserad igen och drar ironiska skämt som faller platt. Jag hade önskat att filmen bara hade played it straight och vågat satsa på renodlad fasa. Och så har den en twist på slutet som till och med jag räknade ut och då är det en twist i kategorin svag.

 

Men jag ska inte ljuga, det var klart gött att se en (mestadels) gammeldags slasher på stor duk för en gångs skull och knarret från fiskargubbens rejäla gummistövlar var riktigt ruggigt i biosalongen.

 

I Know What You Did Last Summer går på bio nu.