
Ja denna rubrik blev vinnaren i Skärmtids ordvitsartävling när jag sa att jag skulle recensera nya IT-prequellen Welcome to Derry. Grattis Per! Hedrande andraplats till Martin som svamlade om ”Dial-uppiga Welcome to Derry behöver mer FIBER för att nå bra IT-nivå”.
Okej, skärpning. Det är faktiskt inte bara skoj och trams. Se själva:
HBO-serien Welcome to Derry tar oss tillbaka till småstaden Derry i Maine, långt innan händelserna i filmerna IT och IT: Chapter Two. IT hade sina stunder tack vare sin barncast (vi är alltid svaga för härliga barn på cykel) medan tvåan var ett sånt haveri att jag föredrar att tänka bort den.
Serien utspelar sig år 1962 – ungefär 27 år innan Losers Club mötte clownen.
Skaparna Andy och Barbara Muschietti, tillsammans med manusförfattaren Jason Fuchs, bygger vidare på de mellanavsnitt ur Stephen Kings roman som bara antydde stadens blodiga historia. Personligen älskade jag just de bitarna, ni vet när barnen researchar på bibblan om hur nattklubben Black Spot brann ner, och om den där påskäggsjakten som slutade med kroppsdelar i träden.
Tydligen är serien planerad som en trilogi i tre tidsperioder: 1962, 1935 och 1908. Det gäller att mjölka ut IT-storyn! Jag har bara sett piloten än så länge, och den var minst sagt spretig. Alla och allt ska med!
Först har vi varenda 50-talsklyscha på jordklotet, mystiska militärbaser med hemliga avdelningar, ett evigt nostalgiskts golden hour-gult ljus, knälånga kjolar och saddleshoes på flickorna, tuttfixering hos pojkarna…
Just det här sista jävla GLUTTANDET på tjejer har jag fått SÅ nog av. Hur många filmer som ska utspela sig på 50-talet har vi inte sett scener där småpojkar ska glo och dregla över både unga tjejer och vuxna kvinnor? I IT var det ett jäkla gottande i snygga UNGA Beverlys kropp även om man inte har med den bisarra sexscenen King skrev under ett kokainrus. Och här bjuds vi på mer av den varan. Boys will be boys höhö.
Men för att återgå till piloten blir jag inte riktigt klok på den. Det är inte det att det saknas bra scener och festliga monster. Det är bara så mycket av allt. Demonfamiljer! Muterade bebisar! Kalla kriget-paranoia!
Samtidigt är det väldigt mycket fan service, till den grad att det ibland känns som en remake, exakt samma typ av barn som cyklar genom ett öde Derry och hör viskande röster i rören. Men inga clowner! Bara Bill Skarsgårds patenterade trekantsformade smil anas vid ett tillfälle.
Ofta glider tonen över till nästan mer parodi på skräck än skräck, på lite fel sätt. Den hejdundrande och sadistiska twisten i slutet ska väl ändå vara mer läskig än skämtsam?
Piloten ÄR underhållande dock, och enligt trailern kommer det bli mer rasist-ondska och djupdykning i Derrys historia, så jag kommer ändå titta vidare.
DET blir en trea!

Welcome to Derry – och IT-filmerna – finns på HBO Max.
Läs även våra tidigare Spöktober-inlägg:
Dakota Fanning håller låda i kusliga kammarspelet Vicious
Tips! 5 skräckfilmer du måste se på SVT Play
3 x John Brahm: Jack the Ripper-riff, krackelerande kompositörer och illvilliga illusionister
A-kurs i skräckfilm del 6: The Innocents
Frankenstein Meets the Wolf Man: både vemodigt och löjeväckande i Universals första monstermashup
A-kurs i skräckfilm del 5: The Wolf Man
Big Trouble in Little Outpost
Poddtips: Skräck i Salong 3
Spirits of the Dead: skippa Vadim och Malle, se Fellini!
Samvetslös plastikkirurg blir mordisk cirkusdirektör i Circus of Horrors
Anguish: snurrig surrealistisk spänning i flerbottnad film i film i film i film
A-kurs i skräckfilm del 4: The Mummy
Läskigt överspel i Tod Slaughter-triumfen The Face at the Window
The Thrill Killers: sadister och dårar i Stecklers svar på Psycho
Sektledare, urfolksmagi och tequila-demoner i Poltergeist 2 och 3
The Invisible Ray: Karloff & Lugosi i strålande Universal-raffel
A-kurs i skräckfilm del 3: The Amityville Horror
The Devil-Doll: mysrysig berättarglädje i Tod Brownings näst sista
The Long Walk: Cooper Hoffman lyser i brutal King-filmatisering
The Velvet Vampire: drömsk arthouse möter krass exploitation
A-kurs i skräckfilm del 2: Hellraiser
A-kurs i skräckfilm del 1: A Nightmare on Elm Street
Doomwatch: när kommer ekoskräcken tillbaka?
Evil Dead: Sam Raimis hyperkinetiska debutfilm är bättre än någonsin
Fira Spöktober med Skärmtid – ett läskigt inlägg om dagen!
Poddtips: kickstarta Shocktober med ett dödsskönt snack om Final Destination


Lämna en kommentar