Nej men är det lite fräscht barnkulturförakt jag ser!?

Jag har sett det ack så många gånger förut. Recensenter och skribenter som vill såga något envisas med att använda termer som ”barnprogram” och ”Bolibompanivå” och jag har bara en sak att säga: YOU WISH att det var på samma extremt höga nivå som svenska barnprogram, ständigt prisade och erkända även internationellt.

Nu är det DN:s recensent Fredrik Sahlin som sett Project Hail Mary och han skräder inte orden om vilket TRAMS han tycker den är. Jag har inte sett filmen i fråga – detta är INTE ett försvar av den.

Rubriken: Ryan Gosling drattar på ända i ”Bolibompa”-aktig science fiction.

”Om ”Project Hail Mary” hade sina få vuxna ögonblick stunder innan dess (tyska Sandra Hüller är alltid bra, här som Nasa-boss) ligger filmen nu klart närmare Bolibompa än, säg, Christopher Nolans hjärnskrynklande rymdgåta ”Interstellar””

(Haha! Nej men förlåt. Åh men gud ja NOLAN är ju så fantastisk i allt han gör, han skojar minsann inte i onödan i sina filmer!)

Vad är det då som gör att filmen ligger så nära ”Bolibompa”? Kan det vara ”barnperspektiv”, ”inkluderande ton”, ”fakta med humor”, ”aktualitet”, ”pedagogik” eller något annat som svenska barnprogram och Bolibompa-programmen (de är flera) faktiskt utmärker sig för? (Hej, småbarnsmamma här och jag ser faktiskt barnprogrammen).

Så kommer då lilla föraktet mot filmskaparna som har gjort något så DÖDSFÅNIGT och ocreddigt som att ligga bakom BARNFILMER!

”Båda adaptionerna av Weirs verk har manus av Drew Goddard men där den fullt sevärda ”The martian” (där vetenskapen, inte tramset, spelade huvudrollen) regisserades av Ridley ”Alien” Scott, har ”Project Hail Mary” iscensatts av regiduon Phil Lord och Christopher Miller. Två regissörer som är mest kända för att ha begåvat historien med ”Det regnar köttbullar” och ”Lego–filmen”. Vilket förklarar den krypande misstanke som kommer över mig under visningens gång, att jag ovetandes hamnat framför en barnfilm. ”

Hrrrm ursäkta mig men både Det regnar köttbullar och Lego-filmen är mångfaldigt prisade (och älskade). Du glömde också att nämna att Lord/Miller är exekutiva producenter och co-skrev Spider-Man – Into the Spider verse som vann en Oscar för Bästa animerade film. De ligger bakom en personlig favorit, The Mitchells vs. The Machines som till exempel vann en BAFTA för Bästa animerade film. De gjorde också Jump Street-filmerna. Seriöst, deras hyllor DIGNAR av tunga priser vilket man ser om man ägnar en sekund åt att kolla Wikipedia, för otroligt nog kan även roliga filmer med målgruppen ”barn” vara av exakt lika hög kvalitet som mörka, tunga filmer.

Skriv jättegärna en sågning, kalla filmen infantil eller tramsig om du vill – men seriöst, skippa det här okunniga barnkulturföraktet.