Sommarklassiker: Fönstret åt gården (1954)

Fönstret åt gården – Rear Window – är min Hitchcockfavorit tillsammans med North by Northwest och The Lady Vanishes. Jag vill ha min Hitchcock rolig och kvick, mysterium snarare än paranoia och skräck!

Den rastlöse och uttråkade nyhetsfotografen L.B. Jeffries, ”Jeff”, (James Stewart, lika charmig som vanligt), sitter med brutet och kliande ben fast i sin New York-lägenhet en het sommar. Tänk mer rullstolsbunden än rullstolsburen. Uttråkad börjar han spana på sina grannar och följer deras olika små äventyr, glädje och sorg. Plötsligt börjar han misstänka att hans granne (med bästa skurknamnet Lars Thorwald) begått ett mord! Eftersom han inte kan lämna sin lägenhet tar han hjälp av sin extremt glamourösa – men, visar det sig, även rådiga och modiga – flickvän Lisa Fremont (en ljuvlig Grace Kelly).

Själva mysteriet är nagelbitande spännande men filmen fungerar också som ett gäng kortfilmer i sig själva – genom Jeff följer vi dansösen Miss Torso, den ensamstående kompositören, det grälande paret och den sorgsna kvinnan “Miss Lonelyhearts”. Åh fina lilla miss Lonelyhearts!

Hitchcock var regissör SOM ALLA VET och ingen vet vem som faktiskt skrev filmen, men tror ni den gode Alfred gjorde det själv?! Nope, hans namn var John Michael Hayes. Manuset bygger på en novell av Cornell Woolrich med titeln It Had to Be Murder, men Hayes byggde ut storyn rejält, till exempel med extra humor och romantik – Lisa Freemont till exempel existerade icke i novellen. Han nominerades till en Oscar för bästa manus efter förlaga och skrev flera av Hitchcocks filmer även om Hitchcock anses vara en sådan auteeeeeeuuuuur. Okej, nog med manusförfattarkränkthet, vi går vidare med alla andra viktiga delar i produktionen som gör filmen så fantastisk!

För att skapa illusionen av ett kvarter i Greenwich Village lät Hitchcock bygga ett gigantiskt produktionsset inuti Paramounts största studio, Stage 18, så hela filmen utspelar sig i ett enda rum. Det här blev ett av de mest ambitiösa och tekniskt avancerade scenbyggena i Hollywood! Innergården, alla lägenheter, trapphus, brandtrappor, fönster och fasader byggdes från grunden. Totalt innehöll kulissen 31 lägenheter, varav flera var fullt möblerade med fungerande el, rinnande vatten och riktiga möbler.

Samtliga karaktärer som Jeff gluttar på skulle röra sig enligt ett detaljerat schema, även om de inte syntes i bild. Filmteamet repeterade i flera veckor så att kamerarörelser, ljusväxlingar och händelser i fönstren kunde synka med Jeffs blick. Man blir helt snurrig av att tänka på all logistik och all planering för att allt skulle klaffa!

Så var det ljusdesignen som också låter fasansfull att lyckas planera (utan datorer och allt!). Allt spelas ju in i studion, regnet är fejkat, och ett avancerat system av belysning riggades upp i taket för att simulera dagens gång — från skarpt morgonljus till orange solnedgång och blå natt. Som alltså skulle synkas med alla grannar som syns.

Allt som allt: Vilken fullkomlig produktionsteknisk mardröm…

Några ord om kostym! Kolla när Lisa Fremont gör entré:

Kostymerna, designade av självaste legendariska Edith Head, är verkligen marsipanrosen på denna goa tårta. Grace Kellys rollfigur Lisa Fremont bär en serie otroliga ögongodis-outfits som inte bara speglar hennes status som fashionabel societetskvinna, utan också hennes utveckling från tjusig dam i den berömda (opraktiska och obekväma) svartvita New Look-klänningen till en mer äventyrlig kvinna som kanske, kanske skulle kunna passa in i Jeffs värld trots allt. Grace Kelly bar faktiskt äkta pärlor och sina egna smycken i filmen.

Edith Head vann åtta Oscars (och nominerades över trettio gånger!!), skrev böcker om stil, och inspirerade faktiskt Pixar-karaktären Edna Mode i The Incredibles – ni vet, den lilla riviga damen i page, skarpa brillor och sitt ”daaaaaahling!”:

Hettan, svetten och solljuset känns verkligen. Fönstren i hela huset står öppna. Gardiner fladdrar, människor svettas, fläktar surrar, glassbilar kör förbi. Jeff sitter barfota i sin rullstol i pyjamas, och grannarna klär sig lätt – Miss Torso i träningsdräkt, nygifta paret i underkläder, barn leker i vatten på gården. Det finns ingen AC. I en scen flyr invånarna i huset flyr från sovrummet till balkongen för att sova där. Dagtid badar gården i ett starkt, nästan vitt solljus som bländar. Under eftermiddagen faller det ett gult, stillastående sken över tegelväggarna. På kvällen glöder lägenheterna inifrån som små ugnar. Det är aldrig en sval plats i bild – förutom möjligen Grace Kelly som ser opåverkad och oklanderligt tjusig ut trots hettan. Vilket hon INTE var i verkligheten! De starka lamporna – i enorma mängder – alstrade mycket värme, och med all teknik, trånga ytor och avsaknaden av luftkonditionering i delar av studion blev temperaturen snabbt vidrig för både skådisar och filmarbetare.

Ja, Fönstret åt gården är min absoluta sommarfilm!

Fönstret åt gården går att hyra eller köpa.

Vill du läsa fler av Skärmtids texter om sommarklassiker?
Här hittar du Cape Fear!