Ett långlivat sjöodjur. Josh Hartnetts dad bod klädd i flätstickad goströja. Isolerad bildskön mysterie-ö. En ondskefull kapitalistfamilj. Familjetrubbel. En söt forskare ingen lyssnar på. Sjömansvisor. Alla dessa härliga ingredienser bildar den mumsiga Below, i det sköna formatet “miniserie” som precis anlänt till Netflix!
Skärmtids maritima task force Ida och Per kastade sig på playknappen och nu är det dags för en liten tvåmannarecension!
Ida: Det här var min kopp te vill jag lova, och det visste jag redan fem minuter in!
Vi befinner oss i den lilla, isolerade fiskebyn Snook’s Arm (namnet!) på Newfoundland i Kanada, där fiskaren Calvin Penney (en bedårande Josh Hartnett) kämpar för att hålla både sin familj och sitt döende samhälle samman. Samtidigt som hans två vuxna barn (ett bor hemma) återvänder hem för “Come Home Week” dyker ett mystiskt, stinkande isberg upp utanför kusten. Snart börjar människor försvinna, märkliga sjukdomssymtom sprider sig och något skrämmande tycks röra sig under havsytan… duh duh duh duuuuuuuuh!
Jag är väldigt svag för havsmonster som INTE är hajar (pga hejar alltid på hajarna) och här har man verkligen kämpat för att inte visa odjuret ordentligt eftersom det alltid blir en lite antiklimax och klåp. Det är mörker, viltkameror och antydningar i vattnet. Man gillar ju också alltid en creature feature! Vad säger du Per?
Per: Jag älskar det här! Och jag är också glad att det är en avslutad miniserie, inte enbart för att det går att logga den på Letterboxd utan mest för att det är så deppigt att vänta på nästa säsong när man går igång på en serie, case in point Widow’s Bay som den här serien har en del beröringspunkter med. Below är en riktigt lyckad mix av monsterfilm och familjedrama som helt saknar longörer och är behagligt anspråkslös och tickar på som ett urverk. Vad tycker du om skådisarna?
Ida: Jag blev glad över att se Josh Hartnett igen! Superhunkig, javisst, men samtidigt med lite lite mjuk pappamage över linningen på de sexiga fiskarbyxorna med nedfällda hängslen. Han var ju en sån 90-talssnygging och betydde ingenting för mig, men så gjorde han comeback i gotskräckisen Penny Dreadful. Minns att jag blev heeeelt kär då och kostymören hade redan då den goda smaken att klä honom i mysiga stickade tröjor! Det är bara en grej… dialekten. Ja jösses inte för att jag vet hur man pratar på Newfoundland men det låter då inte naturligt.
Per: Blev också häpen över dialekten, det är som att alla skådisarna lajvar irländskt bygdedrama och tar i på tok för hårt. Men det är tydligen korrekt, dialekten är präglad av “early settlers” från norra England och Irland. Så det är massor av “tree” (istället för three) och “I bees going down to the boat” och dylikt. Yarrr!
Men man vänjer sig rätt snabbt och kan då njuta av en välcastad ensemble. Josh Harnett ja, han tillhör de avundsvärda som bara blir bättre och snyggare med åren, som Josh Brolin och Gillian Anderson. Han är perfekt här (och mysig också i bioaktuella Verity som jag skrev om här). Vi är mitt i Hartnettascansen / Joshtober och det är härligt!
Hunkige Hartnett får bra support av Charlie Heaton från Stranger Things (som äntligen slipper den fula Jonathan Byers-peruken), Rohan Campbell (den menlöse Michael Myers-lärlingen i risiga Halloween Ends; mycket bättre här) och Ruby Stokes (Bridgerton) som spelar hans tre halvvuxna barn. Samt Mackenzie Davis som den söta forskaren och ett nytt ansikte för mig: hans syster spelas av Willow Keen, som är bördig från Newfoundland och troligen inte behövde någon dialect coach.
Ida: Alexander Karim är med också! Får prata rejält med svenska *ler patriotiskt*.
Miniserien är kanadensisk och tack och lov för det, hade den varit amerikansk hade de förstört allting med familjen som ska hitta tillbaka till varandra igen med överdrivet smör och sentimentalitet. Plus att vi har rejäl samhällskritik här mot techmiljardärer, rovfisketyper och klimatförstörare som visar sig vara de riktiga monstren! ”Det värsta rovdjuret av dem alla är… människan” som man säger i alla naturdokumentärer.
Nu har jag sett hela serien och ska inte spoila, men jag vet att det kommer några överraskningar mot slutet som gör att serien faktiskt inte känns uttjatad eller långdragen alls.
Per: Det här var en väldigt rolig överraskning och jag slänger utan betänkligheter ut en fyra. Ge mig fler ruskiga miniserier och mer Josh Hartnett tack!
Ida: Nej men vilken fest det här var. Snyggt foto, bra musikläggning, välskrivet. Given fyra från mig mer. Mer Joshtober!
Below finns att se på Netflix.
Läs gärna våra tidigare Shocktober-inlägg:
The Most Dangerous Game: galen människojägare i King Kong-kulissen
Obsession möter Chat GPT i erotiska AI-rafflet Soulm8te
Salong 3 presenterar: House of Usher
Dakota Johnsons sömngångar-aura är mumma för själen i krystat snåriga Verity
7 tankar efter första avsnittet av nya Carrie
Salong 3 presenterar: The Pit and the Pendulum
Tv-tips: Hugh Grant lysande som TED-talkande psykopat i Heretic
Lämna ett svar